ny blogg.

För ett tag sedan startade jag en ny blogg. Ledsen, men jag har glömt att berätta det. Nu hittar ni mig på

elinceciliajonsson.tumblr.com


Frida, Fredrik och havet.





Under praktikveckorna i Ystad passade jag på att åka till Malmö så fort tillfälle gavs. För att njuta av min favoritstad, men mest för krama min syster och göra det vi gör bäst. Prata och äta. Tapas, indiskt, sushi. Hemma, ute, var som helst. Men, så klart var jag på Årets Bild. Dagen efter åkte vi till Ribban. Gud, vad jag saknar Malmö.

osbyhus.











Det var ett tag sedan jag uppdaterade här. Det har hänt en del sedan sist, bland annat har jag spenderat två veckor på Ystads Allehanda. Kul, nervöst och otroligt lärorikt. Två veckor i Skåne - kunde inte passa bättre. Såklart passade jag på att hälsa på hemma i Osby. En kväll tvingade jag med mina livrädda vänner till ett par ödehus jag spanade in sist jag var hemma.

Ida.



Ida. Ännu en snäll själ som ville ställa upp som modell till en annan blixtövning. Vi knallade upp till Norra berget här i Svallet. I snöstorm. Bara för att komma upp och inse att blixtarna inte ville samarbeta. Bara att knalla ner igen. Här slog en av tre blixtar, men bilden blev fin ändå tycker jag. Inte nog med att Ida har den grymmaste filmsamlingen i stan, hon har även ett par Louboutin. Det ni.

Kakan.





Kicki ställde upp som modell åt mig i dag. Blixfoto. Nytt, ovant, men kul. Hon är fin, Kicki. Typiskt bara att det blev de enda två bilderna utan blixt som jag blev mest nöjd med.

Zanna Chanel.

Efter juluppehållet i skolan har vi nu äntligen börjat läsa Bildjournalistiska Metoder A. Det betyder att jag har fått umgås väldigt intensivt med min Canon de senaste veckorna. Underbart. Nästa vecka börjar jag med blixt- och sportfoto, men just nu är det storytelling som gäller.




Hela helgen har jag kämpat med något som jag avskyr. Att döda älsklingar. Det är svårt. Riktigt svårt. Dessa bilder på Zanna är personliga favoriter, men så har vi frågan jag avskyr, finns det plats för båda? Zanna är en klasskompis till mig, precis som alla andra jag har valt att göra mitt reportage om. På fredag ska det vara klart, och som vanligt har jag tagit mig sand över anklarna.



Marrakech.











Tre veckor i Marocko går snabbt. Lite för snabbt. Men nu är jag tillbaka till gråa, kalla och faktiskt, fruktansvärt trista Sundsvall. Verkligheten kom som en käftsmäll när vi kom tillbaka till Sverige, snö och minusgrader. Marocko har varit upplevelserikt och udda. Härligt men också lite förjävligt vissa stunder. Stunder när jag har blivit utskälld och bortjagad när jag höjt kameran. Marockaner gillar inte fotografer, det är ett som är säkert. Tur att där fanns mycket annat att plåta. Ja, jag är lite bitter. Men, dessa tre veckor har gett mig mycket skratt, många spännande möten och underbara minnen.

Vi började vår resa i Marrakech. En galen storstad fylld med åsnor, försäljare, dansare, sierskor, ormtjusare och bedragare. Vi hängde mest vid Jamaal el fna och de underbara smågränderna runt om.

Marie.

För i morgon drar jag och det här spjutet till Marocko i tre veckor.

rytmparty.


Härlig afroafton i Svallet med explosioner av färg, dans, musik och glada människor. Inte ens jag kunde hålla mig borta från dansgolvet.

D moment.






Förra veckans skoluppgift. The decisive moment.

Stockholmshäng.


melankoli.





I dag hade vi genomgång på våra bilder för helgens fotouppgift. När mina bilder satt uppe på tavlan slog det mig; Jag har aldrig någonsin tagit så här mycket mörka bilder. Dessutom är i princip alla mina bilder svartvita. Inte alls likt mig, men jag gillar det. Det märks att du lyssnar på Mellisa Horns nya album när du redigerar, sa en klasskompis i dag. Det ligger mycket i det. Det och det faktum att Sundsvalls dagar är är mörka, regniga och enfärgade (grått, grått, grått), vilket inte inspirerar mig (eller ger mig möjligheter) att ta färgglada bilder i härligt motljus. Jag längar redan som en tok till soliga vårdagar och vackra sommarkvällar.


bild.

Tidigare i veckan hade vi två heldagar med Magnus Hallgren och Jonas Lindkvist, toppfotografer från DN. Massmedierätt och etik, jag vill aldrig mer plåga mig genom dessa böcker. Det är det här jag vill göra. Prata bild, diskutera bild, andas bild, leva bild.






Lördagen spenderades på fotomässan och Fotografiska i Stockholm. Härlig dag som tyvärr inte levererade så många bilder, men desto mer roliga minnen och nya kontakter.

kärlek.


Någon att hålla om. Någon att pussa på. Någon att skratta med. Någon att dela glädje med. Någon som tröstar. Någon som alltid ställer upp. Någon att älska. En famn att krypa upp i.

bror.



spökhuset.




Samma dag hittade vi detta spökhus. När vi hade plåtat en stund hörde vi skrik från skogen. Säger Fredrik. Jag hävdar att det bara var ett konstigt ljud från någon bil i närheten. Skitsamma, vi fick jävligt bråttom därifrån.

någonstans i Norrland.


Har haft skånebesök i helgen, vilket såklart belönas med hyrbil. Jag och Fredrik passade på att smita iväg på en liten avstickare. Någonstans i Norrland, vackert men kusligt.

Li Wei.


Dagens skoluppgift.

porträtt av en främling.




Gunnar är 76 år och har bott i Bosvedjan sedan 30 år tillbaka. När vi gick en runda i lördags berättade han om sitt liv. Spännande berättelser som fick mig att tänka efter. De vet vad de pratar om, gamla människor.

kreativt fotande.




Andra fotouppgiften - kreativt fotande - sökaren förtejpad - skitkul. Jonatan fick ställa upp som modell.

Tidigare inlägg
RSS 2.0